Vilket stöd behövs i skolan?

Skolor bör alltid koppla in en specialpedagog via elevhälsan, samt psykolog och/eller logoped som har kunskap och kompetens i ämnet.
I förskolan är det viktigt att en pedagog ägnar extra tid åt barnet för att få igång pratet.

Både i förskola och skola handlar det till stor del om att:

• Bygga upp ett förtroende. Skapa en trygg miljö.
• Ge extra stöd vid situationer som kan skapa mer ångest än vanligt, exempelvis vid utflykter eller studiebesök.
• Det går som vårdnadshavare att söka vårdbidrag från Försäkringskassan för att gå ner i arbetstid och stötta sitt barn i klassrummet. Det kan dock vara komplicerat, speciellt med äldre barn. Det bästa är därför om skolan, i samarbete med er föräldrar och stöd från expertis, kan erbjuda de insatser som behövs.

Du som arbetar i förskola och skola
Som pedagog spelar du en stor och viktig roll i barnens liv. Alla elever ska enligt läroplanen få stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, men det finns fortfarande skolor som upplever att de inte har tillräcklig kompetens att möta elever med diagnosen SM. Då skjuts ansvaret ofta på vården, men det bästa för barnen är att de får hjälp just i de situationer där det är som svårast för dem att tala – det vill säga i skolmiljön. Vi understryker också vikten av att pedagoger och specialister, om möjligt, inkluderar båda vårdnadshavare i samtal och information som rör barnets skolgång och hälsa.

På vår förskola finns ett barn som inte pratar med någon. Men när hennes föräldrar hämtar hör jag hen prata med dem. Kan det vara SM?
Ja, det kan det vara. Om barnet inte börjar att prata på förskolan inom någon månad så ta upp det med föräldrarna. De känner kanske inte till diagnosen, och den kan vara svår för dem att upptäcka eftersom barnet förmodligen pratar som vanligt hemma med dem. 

Om det är SM, vad kan jag som förskollärare tänka på?
Att bli utredd och diagnostiserad kan ta tid. Att ta tag i situationen redan när ni uppmärksammat den skadar inte, så länge ni kommunicerar med barnets vårdnadshavare. Se också till att alla i arbetslaget är involverade i arbetet.
Ni kan exempelvis:

• Engagera barnet i ordlösa lekar och aktiviteter.
• Använda bilder som alternativ till tal.
• För att det inte ska bli utpekande är båda exemplen ovan något som kan nyttjas av alla i barngruppen – inte bara det tysta barnet.
• Se till att vara uppdaterad om vardagliga saker som barnet gör på sin fritid. Be att familjen skickar meddelanden eller foton.
  På så sätt kan ni inkludera barnet i gruppsamtal och morgonsamlingar,
  utan att hen själv måste säga något.

Hur påverkas skolgången för ett barn som inte pratar?
I skolan är det många aktiviteter som kräver talad kommunikation. Ofta handlar det om dialog mellan lärare och elever, samt elever emellan. För att motverka en negativ inverkan på kunskapsutveckling, bedömning och betyg samt den sociala utvecklingen är det viktigt att barnet får stöd och förståelse. Det spelar en stor roll för den egna psykiska hälsan.